Politisk plattform eller folkrörelse?

Om det finns en tendens till att damfotbollens framgångar kopplas direkt samman med 1970-talets feministiska våg, finns det en risk för att denna koppling kan komma att ses som enda skälet till framgångssagan. Därför är det mycket viktigt att även belysa andra skäl och perspektiv, för att belysa myntets alla sidor, eftersom det även ligger många års hårt och medvetet arbete bakom framgångarna.

En politisk plattform eller en folkrörelse för alla?

Under 1970-talet ansåg många progressiva radikalfeminister att damfotbollen utgjorde en intressant politisk plattform, inte minst när det gällde fördelning av träningstider, planer, klubbresurser och så vidare. “Kvinnor-kan-rörelsen” var stark, såväl inom den feministiska rörelsen som inom socialdemokratin och vänstern, vilket ledde till att samhället i mångt och mycket omstöptes.

Under 1950-talet kom tanken på att idrott skulle vara något för alla och Riksidrottsförbundet öppnade upp för ett starkare ekonomiskt stöd, inte bara för den så kallade herridrotten. I takt med att dessa förändringar skedde blev det allt vanligare för unga flickor och kvinnor att börja spela fotboll på klubbnivå, och begreppet damfotboll blev allmänt vedertaget.

Till en början var dock damfotbollen först och främst förknippad med motion och välgörenhet, innan den organiserade damfotbollen på allvar började bre ut sig. Under 1970-talet kom fotboll att bli den mest dominerande lagsporten hos såväl flickor som pojkar i Sverige. Också i Storbritannien var damfotbollen på stark frammarsch, och så pass mycket att det engelska fotbollsförbundet såg som enda utväg att förbjuda damfotboll ända fram till 1971, på grund av den hårda konkurrens som herrfotbollen utsattes för.

Varför är det färre kvinnor än män som spelar fotboll?

Frågan har inget enkelt svar, men att det har med flera olika faktorer att göra kan man nog konstatera: samhällets syn på fotbollen och dess utövare, resurs- och maktfördelning, organisation och ledarskap, ansvarsfördelning, etik, moral, sociala och ekonomiska förutsättningar och förhållanden… Listan kan bli väldigt lång.

Bli först med att kommentera

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte.


*